Hallen är fullsatt. Några minuter kvar till tävlingsstart. Under inturnningen hänger sig en gymnast upp i barren för de sista svingarna, allt känns bra, kroppen är varm – och så hörs det. Ett torrt litet knak.

Barrskyddet har gått sönder.

Tränaren tittar på gymnasten. Gymnasten tittar på barrskyddet. Barrskyddet tittar inte tillbaka, för det har just gått i pension. Och i några sekunder står hela hallen stilla.

Kaoset är ett faktum. Någon rotar i väskan. Någon annan frågar om någon har tejp. Och i allas huvuden snurrar samma fråga: Och nu då? Ska vi gå in ett par nya – på fem minuter?

Scenen är inte påhittad. Alla som har varit några år i en förening har sett den, eller varit med om den själva. Och den förklarar bättre än någon definition varför en så liten detalj har en så stor plats i varje gymnasts väska.

Handen – gymnastens viktigaste verktyg

I barr, räck och ringar går allt genom händerna. Varje sving, varje jättesving, varje släppelement och varje grepp vilar på några få centimeter hud som utsätts för ständig friktion. Utan skydd släpper huden till slut, och den som har rivit upp handen vet att en rejäl rip kan hålla en borta från träningen i flera dagar.

Det är därför barrskydd – eller handskydd, som de också kallas – finns: de lägger sig mellan handen och redskapet. De skyddar handflatan mot nötning, minskar risken för blåsor och ger, tillsammans med magnesium, ett fast och säkert grepp. På tävlingsmodellerna sitter dessutom en liten läderklädd rulle under fingrarna. Lädret viks runt den, och rullen fungerar nästan som en förlängning av fingrarna: greppet blir starkare och handen behöver inte göra allt jobb själv. Det behövs – i botten av en jättesving i räck drar krafterna i gymnastens händer med flera gånger kroppsvikten.

Men ett barrskydd ersätter aldrig tekniken. Den som lär sig slappna av i greppet när det inte behövs, och bara klämma till när det gäller, sliter mycket mindre på händerna. Och ett barrskydd som sitter fel kan själv skava vid handleden och fingrarna.

Från tejp till läder

Barrskydd har funnits i väldigt många år, men aldrig använts så mycket som i dag. Länge tränade och tävlade många gymnaster utan dem, och fortfarande finns det någon enstaka som hellre tejpar händerna, som man gjorde förr. Men den bilden är i dag nästan en raritet.

De första barrskydden var enkla, platta läderremsor som bara skulle skydda handflatan mot nötning. I takt med att elementen blev svårare och belastningen större räckte det inte längre – och då kom rullen. Den lilla detaljen förändrade allt: plötsligt kunde gymnasten hålla fast i stången under krafter som en bar hand aldrig hade klarat.

Förklaringen är enkel: gymnastiken har förändrats. Övningarna blir allt svårare, träningstimmarna fler och händerna måste tåla mycket mer än för några decennier sedan.

Vilka barrskydd finns? Ett för varje redskap

Det finns inte ett barrskydd som passar till allt. Här är hela familjen, i ungefär den ordning man brukar träffa den.

Tjejer & killarNybörjarhandskar

Första paret. Enkla, utan rulle och i tunnare läder – och lika bra för tjejer som för killar. Gjorda för att man ska vänja sig vid att träna med skydd utan att tappa känslan för stången.

  Russé E-1 – Rosa
Se produkten →    Russé E-1 – Blå
Se produkten → 

Tjejer · 2 fingerhålDambarrskydd

För barr i kvinnlig artistisk gymnastik. Två fingerhål och rulle, med dubbla handledsremmar eller kardborrstängning – en smaksak, men också en fråga om hur snabbt man vill kunna ta på och av dem.

  Reichelsport 2.015 · dubbla remmar
Se produkten →    Reichelsport 2.030
Se produkten → 

KillarHerrskydd: räck och ringar

I manlig artistisk gymnastik finns två helt olika sorter – och två av modellerna bär Fabian Hambüchens namn, en för räck och en för ringar.

Räckskydd – tre fingerhål och en liten rulle. Byggda för att klara den enorma belastningen från jättesvingar och släppelement, när kroppen slungas runt stången med full fart.

  Räck: 3.07H ”Fabian Hambüchen” · kardborre
Se produkten →    Räck: 3.055 · dubbla remmar
Se produkten → 

Ringskydd – två fingerhål och en större rulle, eftersom greppet i ringar inte liknar något annat. Många har dubbla spännen för att sitta stenhårt.

  Ringar: 4.10H ”Fabian Hambüchen”
Se produkten →    Ringar: 4.095 · dubbla spännen
Se produkten → 

Så väljer du barrskydd: allt börjar i lädret

Frågar man en duktig tillverkare vad som gör ett barrskydd riktigt bra blir svaret nästan alltid detsamma: lädret. Ett barrskydd är trots allt en läderbit som ska arbeta på gränsen genom tusentals repetitioner. Och allt läder duger inte.

Här kommer en detalj som få känner till. Det mesta läder som tillverkas i världen garvas med kromsalter. Om processen inte kontrolleras ordentligt kan sexvärt krom, krom VI, bildas – ett ämne som kan ge kontaktallergi. Därför förbjuder EU sedan 2015 försäljning av lädervaror som kommer i kontakt med huden om de innehåller krom VI över ett mycket strängt gränsvärde. En välkontrollerad garvning, och ett läder som får torka ordentligt efter varje pass, gör också skillnad när det gäller fukt, dålig lukt och mögel.

Inget av detta är en slump. Det är just de egenskaperna som de bästa märkena lyckas få till.

Två verkstäder, två traditioner

På GympaSport har vi valt två europeiska tillverkare som står för två olika sätt att se på hantverket.

Så går du in nya barrskydd – och hur lång tid det tar

”Och nu ska ett nytt par gås in. Hur lång tid tar det?” Det finns ett ögonblick som alla gymnaster minns: när man får nya barrskydd. Glädjen varar ungefär tills man hänger sig upp i stången första gången och inser att skydden har en helt egen vilja.

Vissa barrskydd är så stela i början att de nästan inte går att använda. De behöver lång inkörning med svingar, häng och enkla övningar innan de klarar en hel serie. Hur lång tid tar det? Ärligt svar: det beror på lädret, på hur mycket du tränar och på hur noggrann du är. Det kan röra sig om några pass – eller om några veckor. Det är nästan ett hantverk i sig, och det har sina regler:

Även med barrskydd som formar sig så snabbt som Reichelsport är det klokt att ägna de första passen åt lugna övningar.

Hur ska barrskydd sitta?

Ett rätt påsatt barrskydd ligger mitt i handflatan, med fingertopparna vilande ovanpå rullen. Runt stången formar lädret ett mjukt S som omsluter den. Glider skyddet åt sidan är det oftast ett tecken på att det är för långt eller att handledsremmen sitter för löst – och då slits lädret snabbare och handen utsätts för mer friktion. Be tränaren titta på hur du viker och greppar, särskilt med ett nytt par.

Spänne eller kardborre?

Ingen är bättre än den andra – det handlar om vad som känns tryggast för just dig.

Vanlig fråga · Vilken storlek på barrskydd?

”Varför är mitt gamla barrskydd helt annorlunda än ett nytt i samma storlek?”

Den här frågan får vi nästan varje vecka. Någon lägger sitt gamla barrskydd bredvid det nya, i exakt samma storlek – och de ser ut att komma från två olika planeter. Det gamla är längre, mjukare, formar sig efter handen och har en tydlig liten ficka vid rullen. Det nya är kortare, stelt och helt platt.

Inget är fel. Det är så det ska vara.

När du tränar töjer sig lädret, pass för pass, efter just din hand och dina grepp. Samtidigt bildas den där lilla fickan – vecket vid rullen – som gör att barrskyddet griper runt stången och ger dig det sköna, säkra greppet. Ett nytt barrskydd har ingen sådan ficka. Den bygger du själv, dag för dag.

Därför har ett använt barrskydd absolut ingenting gemensamt med ett nytt, varken i storlek eller form. Det du har i dag har du fått fram genom timmar och åter timmar av träning.

Så väljer du storlek: utgå från måttet på din hand, inte från ditt gamla barrskydd. Mät från det första hudvecket vid handleden till långfingrets spets, med handen rak, och jämför med storlekstabellen för just den modellen – du hittar den på varje produktsida. Försök inte få det nya att se ut som det gamla – det kommer det att göra, men först när du har gjort jobbet.

Olika märken, olika tabeller. Vissa märken anger storlek med siffror (till exempel 00–4), andra med bokstäver (XXS–XL) – och måtten skiljer sig mellan märken. Utgå alltid från tabellen för just den modell du köper, aldrig från storleken på ett annat märke.

Mellan två storlekar? Välj den mindre. Lädret töjer sig med användningen – men det krymper aldrig.

”

”Det gamla barrskyddet har du inte köpt. Det har du tränat fram.”

Vad händer om barrskyddet går sönder mitt i tävlingen?

Låt oss gå tillbaka till gymnasten under inturnningen. Den gången hände det innan tävlingen började. Men tänk om barrskyddet hade gått sönder mitt i övningen – i det pass som skulle avgöra allt? Det är en av de vanligaste farhågorna hos både gymnaster och föräldrar. Och svaret finns faktiskt svart på vitt i bedömningsreglementet från FIG, Internationella gymnastikförbundet.

Bra att veta: reglerna ovan kommer från FIG:s bedömningsreglemente för den nuvarande olympiska cykeln, 2025–2028. I svenska tävlingar kan bestämmelserna vara anpassade efter nivå och klass – tränaren vet vad som gäller.

Att gymnastikens högsta instans har behövt skriva en regel om trasiga barrskydd säger allt: de går sönder, även på VM och i OS.

Skötsel: så håller dina barrskydd längre

När ska man byta barrskydd?

Det finns ingen fast livslängd för ett par barrskydd – det beror på hur mycket och hur du tränar. Men lädret säger ifrån i god tid, om man vet vad man ska titta efter:

Vanliga frågor om barrskydd

En andra hud

Till slut blir ett par riktigt bra barrskydd precis det: en andra hud. Något man väljer med omsorg, går in med tålamod och sköter med respekt, eftersom något så värdefullt som en gymnasts händer hänger på det.